På WRS ser vi alltid till hela avrinningsområdet när vi jobbar med vatten. Det är viktigt att förstå hur enskilda åtgärder påverkar en sjö, ett vattendrag eller en havsvik och hur många åtgärder tillsammans kan vara betydelsefulla för hur ett vatten mår. Ofta behöver vi förstå vad som utgör den största påverkan på ett vatten och vad som är stort och vad som är smått bland de olika påverkanskällorna. Just detta gör vi när vi tar fram underlag till lokala åtgärdsprogram (LÅP) för vattenförekomster, där vi också prioriterar vilka åtgärder som är viktigast och mest genomförbara för att förbättra vattnets kvalitet och status!
När vi har karterat hela avrinningsområdet till en sjö, ett vattendrag eller en havsvik ser vi till att åka ut i fält för att bedöma de lokala förutsättningarna och mäta in platser som kan vara lämpliga för vattenvårdsåtgärder. Det kan exempelvis handla om:
- fosfordammar eller våtmarker i jordbrukslandskapet
- dagvattendammar
- spillvattenvåtmarker för att polera vattnet från ett spillvattenreningsverk
- återmeandring av vattendrag
- återvätning i skogsmark
- återställande av sänkta sjöar
- tvåstegsdiken, svackdiken eller på andra sätt öka dikenas svämplan
- kantzoner på plöjd åkermark och mycket annat.
Därtill tittar vi även på möjligheterna att minska miljöpåverkan från hästgårdar, enskilda avlopp och andra punktkällor.
På bilderna här syns våra kollegor Linus Halvarsson och Preetam C. Hernefeldt göra platsbesök för ett lokalt åtgärdsprogram för sjön Sparren i Norrtälje kommun. Linus och Preetam besöker potentiella platser för vattenvårdsåtgärder som kan minska näringsbelastningen från diffus avrinning från jordbruksmark.
WRS har gjort över 20 underlag till lokala åtgärdsprogram, många av dem kan du se i vårt projektbibliotek genom att klicka på taggen Åtgärdsprogram!
