Många svenska städer är uppbyggda vid vattendrag, sjöar eller havsvikar. Det är också attraktivt att exploatera, bygga och bo vid vattnet. Samtidigt har städernas utbredning historiskt ofta skett på bekostnad av sämre hydromorfologi i våra vatten där livsvillkoren har försämrats för vattenlevande organismer. Nu har WRS tagit fram en exempelsamling för hur hänsyn kan tas till hydromorfologin* vid stadsutbyggnadsprojekt!
Med utgångspunkt i verkliga planerade stadsbyggnadsprojekt i anslutning till ett vattendrag har WRS tagit fram en exempelsamling med kunskap om hur dessa typer av projekt kan utformas för att undvika, minska eller begränsa den potentiellt negativa hydromorfologiska påverkan. Negativa effekter kan ofta ske i form av grumling, erosion, beskuggning, spontning, skador på botten och strandkant, hårdgörning av vattendragets närområde och svämplan.
Exempelsamlingen tar upp potentiell negativ påverkan av, och vilka åtgärder som kan införas, för:
- Strandkanten
- Parker, natur- och rekreationsområden
- Vegetativ kantzon
- Död ved
- Hårda, biologiska och kombinerade erosionsskydd
- Bryggor (flytande och fasta bryggor)
- Broar
- Artificiella biotopförbättrande åtgärder (rev, ytstrukturer, flytande våtmarker)
- Båtliv
- Dagvattenutlopp
Läs mer om projektet i vårt projektbibliotek.
*Hydromorfolologi handlar kort och gott om den fysiska livsmiljön för djur och växter i strandzonen och i vattnet.
Foto: Park längs med Fyrisån, centrala Uppsala. Fotograf: Karin Halldin