| Projekt: | Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Sävjaån |
| Uppdragsgivare: | Uppsala kommun |
| År: | 2020-2021 |
| Kontakt: | Caroline Holm |
I översiktsplanen har Uppsala kommun bestämt att handlingsplaner ska tas fram för samtliga sjöar och vattendrag i kommunen. Därför gav stadsbyggnadsförvaltningen på kommunen WRS i uppdrag att ta fram ett underlag till lokalt åtgärdsprogram för Sävjaån, det största biflödet till Fyrisån.
Uppdraget var avgränsat till de vattenförekomster som huvudsakligen ligger inom Uppsala kommun, som totalt utgör ett avrinningsområde på 525 km2. Samtliga berörda vattenförekomster har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. De huvudsakliga problemen är övergödning och hydromorfologisk påverkan.
Som underlag för att kunna föreslå åtgärder mot övergödningen har i ett första steg den totala fosfortillförseln från avrinningsområdet beräknats. Den totala tillförseln uppgår till 12,8 ton fosfor per år, varav cirka 80 % härstammar från näringsförluster inom jordbruket. För att uppnå god status behöver cirka 2,5 ton fosfor avskiljas årligen inom området.
Totalt identifierades 35 platsspecifika åtgärdsplatser för att avskilja fosfor i jordbrukslandskapet. Åtgärderna har prioritetsordnats efter analys av juridisk och teknisk genomförbarhet, kostnadsuppskattning och avskiljningspotential. Att uppnå önskad minskning av fosforbelastning för vissa vattenförekomster med stor andel jordbruksmark i avrinningsområdet bedömdes dock orimliga att uppnå. För att uppnå god status i dessa områden krävs i princip att en del av den produktiva åkermarken överges, vilket står i direkt konflikt med Sveriges livsmedelsstrategi.
Ytterligare åtgärder för minskad fosforbelastning togs även fram för enskilda avlopp och förbättrad gödselhantering på hästgårdar.
För att uppnå en förbättrad hydromorfologi fokuserade utredningen på åtgärder för de tio vandringshinder för fisk som identifierades inom avrinningsområdet. Alla tio hinder behöver åtgärdas för att medge passage av fisk för att uppnå god status.
För dessa tio vandringshinder togs därför platsspecifika åtgärdsförslag fram. Åtgärderna prioriterades baserat på bedömd teknisk och praktisk genomförbarhet, kostnad och ekologisk effekt av åtgärd. En föreslagen arbetsgång togs även fram baserat på genomförande i geografiska kluster.
Foto: Jonas Andersson, WRS