Våtmarker i odlingslandskap – Uppföljning av miljömålen

Projekt:	Våtmarker i odlingslandskapet – Uppföljning av miljömålen
Uppdragsgivare:	Samarbetsprojekt inom FoU
År:	2003-2009
Kontakt:	Jonas Andersson

Rapporter

Slutrapport för projektet
Eriksson S, Andersson J, Tonderski K och Johannesson K (2009). Våtmarken i Södra Stene och andra våtmarker i Mälardalen – uppföljning av miljömålen. Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Stockholm, juni 2009.

Övriga projektredovisningar

Eriksson, S (2007). Bekämpning av igenväxningsvegetation, framför allt kaveldun, vid nyanlagda våtmarker i odlingslandskapet. Slutredovisning, Hushållningssällskapet.

Andersson J, Wedding B och Tonderski K (2006). Näringsavskiljning i anlagda våtmarker – Region- och metodjämförelser. Rapport som redovisar och jämför resultat från uppföljningen av våtmarkerna i Södra Stene och Slogstorp. WRS Uppsala, Ekologgruppen i Landskrona och Linköpings universitet.

Slutredovisning av projektetapp 1 (2006).

Eriksson, S (2006). Bekämpning av igenväxningsvegetation, framför allt kaveldun, vid nyanlagda våtmarker i odlingslandskapet. Årsredovisning, Hushållningssällskapet.

Examensarbeten

Kynkäänniemi P (2006). Reningsfunktion i en lågbelastad våtmark. Examensarbete vid Institutionen för Markvetenskap, avd. för vattenvårdslära, SLU. ISSN 1100-2263.

Österberg R (2005). Kärlväxter i anlagda våtmarker. Examensarbete vid Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU.

Karlsson M (2005). Näringsbelastning på en anlagd våtmark från åker, skog och enskilda avlopp. Examensarbete vid Institutionen för Markvetenskap, avd. för vattenvårdslära, SLU. ISSN 1100-2263.

Nyhetsbrev

2:2007 – Tre års mätningar i Stene och utvärdering av slåtterförsök
1:2007 – Förändad vattenlagstiftning och nya stöd till våtmarker
2:2006 – Slåtterförsök år två, nya resultat från Stene och Slogstorp
1:2006 – Två år av mätningar i Stene, tips på förbättringar m.m.
2:2005 – Resultat från växtnäringsprovtagning samt slåtterförsök
1:2005 – Projektstödsläget m.m.
3:2004 – Våtmarkers funktion som näringsfällor
2:2004 – Om biologisk mångfald
1:2004 – Om projektet

I det sexåriga projektet Våtmarker i odlingslandskapet – uppföljning av miljömålen har reningseffekt och biologisk mångfald i våtmarker studerats.

Projektet startade hösten 2003 och har drivits av Hushållningssällskapet i samarbete med WRS, SLU, Länsstyrelsen i Stockholms län och Linköpings Universitet. Målsättningen med projektet har varit att via provtagningar och inventeringar få bättre kunskap om växtnäringsavskiljning och biologisk mångfald i våtmarker som anläggs i odlingslandskapet. Ett annat viktigt mål har varit att sprida kunskap till alla som är intresserade av våtmarker i något sammanhang.

Under åren 2004-2008 genomfördes flödesstyrd provtagning i en anlagd våtmark i Södertälje kommun. Undersökningar av flora och fauna i anlagda våtmarker och studier av växtnäringstransporter från åkermark har också genomförts inom ramen för examensarbeten.

Åren 2005-2007 genomfördes försök med slåtter av kaveldun i två anlagda våtmarker. Syftet var att undersöka hur upprepad slåtter påverkar kaveldunsbestånden och om slåtter kan bidra till att gynna andra mindre aggressiva vattenväxter i våtmarkerna.

Åren 2005-2006 genomfördes även flödesstyrd provtagning i en anlagd våtmark i Skåne. Syftet med undersökningen var att utvärdera tillförlitligheten i de data som erhållits med den enklare tidstyrda provtagning som genomförts vid flera våtmarker i Skåne sedan mitten av 1990-talet. Försöket genomfördes i samarbete med Kävlingeå-projektet och Ekologgruppen i Landskrona. Kunskapen från projektet har bland annat spridits genom kursverksamhet och nyhetsbrev.

Projektet avslutades våren 2009. De rapporter och nyhetsbrev som publicerats inom ramen för projektet finns att ladda ner som pdf-filer. Du hittar dem i menyn till vänster.

För frågor angående projektet kontakta Sören Eriksson, förut på Hushållningssällskapet, numera på Sören Eriksson Natuvård (biologisk mångfald/slåtterförsök) eller Jonas Andersson, WRS (växtnäringsavskiljning).

Projektet har finansierats med medel från Stockholms läns landsting, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Mistra, Vastra, Länsstyrelsen i Stockholms län, svenska staten och EU inom ramen för KULM (kompetensutveckling för lantbrukare inom miljöstödsområdet).